Mitt extrajobb!
När jag bodde i Mörrum hade jag en egen gård. Den var visserligen avstyckad, men jag fick hyra lite mark intill, vilket gav mig både rasthage och bete till mina hästar. Jag trivdes väldigt bra där, och i det stora huset fanns gott om plats för mitt sadelmakeri.
Men att bo ensam innebar också att jag behövde en stadig inkomst för att täcka alla utgifter. Även om jag hade kunder i mitt sadelmakeri, räckte det inte alltid till. Timlönen för en sadelmakare var låg, och ibland var det bara små reparationer som behövde göras. Dessutom var jag inte särskilt bra på att ta betalt. Därför hade jag ofta extrajobb vid sidan av för att ha råd att behålla mina hästar.
Under många år hade jag ingen bil – det var helt enkelt för dyrt. Jag hyrde ut några stallplatser och fick ibland skjuts av mina inackorderingar in till byn för att handla mat. På så sätt lärde jag känna många människor, och många var hjälpsamma på sitt eget sätt.
En dag fick jag kontakt med en mjölkbonde som bodde några kilometer bort. Han undrade om jag ville tjäna lite extra genom att arbeta som avbytare hos honom. Det tackade jag självklart ja till! Men hur skulle jag ta mig dit? Jag hade varken bil eller ens en cykel… men häst hade jag!
Jag frågade bonden om han hade en ledig box där jag kunde stalla upp min häst medan jag jobbade. Det hade han, och han tyckte att det var en utmärkt idé! Han hade själv en nordsvensk, men menade att det inte var något problem – hans häst kunde gå ut under tiden jag var där.
Sagt och gjort! Jag började jobba hos Aldo och red dit på min hingst Mackay varje dag. Det blev en perfekt lösning – Mackay fick motion och kondition, jag fick ett jobb, och Aldo fick den hjälp han behövde. Dessutom var Aldo en riktig djurvän och tyckte inte att Mackay skulle stå utan mat, så han såg alltid till att ge honom ensilage. På så sätt sparade jag även på hästfodret!
Det var verkligen en win-win-situation, även om det inte alltid var så roligt att ge sig iväg i mörker och 20 minusgrader. Men det fungerade! Mackay fick ensilage, vilket var ganska ovanligt för hästar på den tiden. Aldos ensilage var dock av högsta kvalitet, torkat i silo, och Mackay mådde väldigt bra av det. Aldo hade dessutom fått priser för sina mjölkkor och sin förstklassiga mjölkkvalitet, så han var mycket noga med vad djuren fick äta.
Det var ett riktigt bra jobb, och jag stannade där länge.
Jag och Mackay på bilden.
