Om en hästs personlighet!

Kan en häst ändra personlighet när den byter ställe?

På det senaste har jag sett och hört mycket diskussioner om hur lång tid det kan ta en häst att känna sig hemma på ett nytt ställe och hur lång tid det ska ta innan man kan nyttja hästen etc.

Vi är alla överens om att alla hästar är inte like och även om en häst är snäll på ett nytt ställe, är det inte like med den känner sig hemma. Jag har diskuterat med många och enligt mig, ska man nog räkna ungefär ett år innan man kan vara säker på att hästen känner sig trygg med sin nya ägare och sitt nya ställe. Jag vet att hästar flyttar mycket mera än som så och att många kanske inte häller med mig.

Jag har dock en liten rolig historia omkring att tro att man har koll och känner sin häst:)

För många år sedan blev jag ägare till en nordsvensk hingst som jag hade från föl och gjorde allt med. När han blev 2 vill jag ju visa honom för att se om han var värd att behålla som hingst, för det var ju min önskan. Jag hade tränat med honom från han var liten och jag hade gått och sprungit med honom kilometervis för att lära honom att gå rätt. Jag lärde honom att ställa upp, stå still, flytta ett ben åt gången och jag visste hur jag skulle göra. Jag hade visat många hästar på premieringen och fått priser för det, så det var viktigt för mig att min egen visade sig från sin bästa sida. Jag var helt övertygat om att jag kunde inte har tränat mera och var säker på att visningen skulle bli bra.

När vi kom till visningsplatsen och lastade av honom, var det som en djävul flög i honom. Han blev helt galen! Skrek och slog med frambenen, stegrade sig och kastade sig från sida till sida. Det var knappt vi kunde hålla honom. Jag tänkte, jag går lite med honom så han lugnar ner sig och får se sig omkring. Han lugnade sig inte…. Till slut fick vi binda honom mellan två träd och där stod han och skrek och gormade och var helt vild. Där var ett bra tag tills han skulle visas och jag tänkte att han måste ju lugna sig och bli lite trött. Han var inte en gnutta tröttare eller mindre vild när jag skulle visa honom. Han gick på bakbenen det mesta av tiden och jag hade verkligen att göra och försöka få honom till att göra bara lite av det jag hade lärt honom. Det värsta var när domaren skulle uttala sig om Kosack. Han fick väldigt bra betyg på exteriören men… så sa han, att han skulle kunna tänka sig att ägaren kanske hade tränat lite bättre med honom hemifrån!! Jag var gråtfärdig och helt slut.

Efteråt tog jag honom med på mitt jobb. Jag jobbade på High Chaparall på den tiden, så han fick lära sig att vara bland hästar folk, ånglok och mycket annat, så han var from som ett lamm när vi åkte därifrån.

Året därpå visade jag honom till premieringen. Han lydde mitt minsta vink och han blev godkänd.

Mycket spelar in i en hästs beteende och vi kan aldrig veta när de visar sin andra sida av den vi är vana vid.

Jag har flera historier om hästar som blir annorlunda när de kommer till nytt ställe och fått klagomål från folk som tyckte att det var inte den hästen de köpte. Ge det mycket tid och lär att känna hästen innan du börjar att mixtra med den:)

Bilden är från tidningen när Kosack blev godkänd. Det var inte vanligt att en kvinna ägde en hingst på den tiden:)